David Olofsson

Visa Google att sidan handlar om Dig

David Olofsson — Fri, 09 Mar 2012 22:23:02 +0000

För att få Google att visa en bild på Dig i sökresultaten så måste Du först skapa en Google Plus-profil. Sedan gäller det att hjälpa Google att koppla samman de blogginlägg du skapar till profilen. Resultatet kan beskådas i skärmdumpen nedan.

I skrivande stund fungerar det här bara på google.com, men det borde komma till google.se inom kort.

Så här hjälper du Google att koppla samman din blogg med din profil på Google+

Se till att din Googleprofil har en profilbild som visar ditt ansikte på ett tydligt sätt.
Skapa en ”author”-sida som länkar till din profil för Google+.

En knapp kan även skapas här.
Skapa en länk på varje inlägg som går till din profilsida på din blogg (I mitt fall sidan ”om”: http://www.davidolofsson.se/om/). Länken måste innehålla rel=”author”.
David Olofsson
Uppdatera din Googleprofil så att den har länkar till sidan (eller sidorna) där du har definierat dig som författare. För att lägga till länkar, klicka redigera profil, och sedan andra profiler till höger. Lägg sedan till de profilsidor du har skapat.

Efter att jag hade utfört stegen ovan tog det ungefär 2 veckor innan jag började dyka upp smo författare i sökresultaten på google.com.

En något kortare version som jag inte själv har testat

Den här metoden kräver inget specialmekande med den bloggplattform som används, och den är snabbare att använda sig av:

Kopiera webbadressen till din Googleprofil.
Skapa en länk i din bloggpost och som länkar till din Googleprofil och lägg till ?rel=author till slutet av webbadressen.
Se till att använda Ditt fulla namn med ett + efteråt. För mig Skulle det bli David Olofsson+. Hela länken ser då ut så här: David Olofsson+
Anmäl Dig själv som författare i det här formuläret. Det är oklart om den här sista punkten verkligen behövs. För säkerhets skull så kan Du även utföra steg 4 i den första metoden.

Schema.org

Google stöder även andra system för att specificera variabler som sedan dyker upp i sökresultaten. Det handlar oftast om priser, betygsättningar på recensioner och liknande. Här är ytterligare en metod att visa Google att sidan handlar om just Dig. Testning av metoden har dock inte gett något resultat i form av ökad exponering i sökresultaten. Därmed finns det inte så stor anledning att använda sig av den just för att definiera författare.

Tala först om för Google att du använder dig av systemet som definieras på schema.org.
Märk upp det du vill specificera åt Google. Exemplen nedan talar om för Google att sidan handlar om mitt namn, en beskrivning av vad sidan handlar om och vilken bild som ska representera mig.
David Olofsson Spelteori, humanetologi, sökmotoroptimering och andra intressanta saker.

Tjafsa inte med SEO-snubben

David Olofsson — Thu, 23 Feb 2012 00:52:54 +0000

-Fallen med Mike Goorman, Johan Ripås, Unni Drougge med flera-

Det kan vara riskabelt att tjafsa med en SEO-snubbe. Det blir allt vanligare att arbetsgivare eller potentiella kärlekspartners kollar upp Dig på nätet. Samtidigt kan vem som helst som behärskar sökmotoroptimering snabbt och enkelt förstöra för Dig. Helt anonymt kan SEO-snubben göra att du aldrig får den där arbetsintervjun eller att tjejen/killen du dejtar aldrig hör av sig igen. Den här bloggposten kommer att visa hur snabbt och enkelt det är för en kunnig sökmotoroptimerare1 att ställa till med problem för ett företag eller en person som man ogillar. En sökmotoroptimerare som jobbar med länkar2 behöver inte ens ta sig tid att blogga om sin nemesis. Det kan räcka att knuffa upp redan existerande sidor i sökresultaten. Allt detta helt anonymt och ospårbart.

Så kallad rykteshantering på nätet är fortfarande ett relativt nytt fenomen. Men som rapporteras av DN och SvD så kollar fyra av tio rekryterare upp dig på nätet och at sociala medier kan kosta dig jobbet. Till och med Arbetsförmedlingen skriver att sociala medier blir allt viktigare i rekryteringen.

Nedan kommer några exempel på fall där personer har ”tjafsat med SEO-snubben”.

Mike Goorman

För att göra en lång historia kort så lyckades en tysk advokat vid namn Mike Goorman reta upp mig rejält för ett par år sedan. Jag hade just inhandlat en tysk domän. En sajt skapades på domänen och allt var frid och fröjd. Sen kommer det ett förskrivet mail med felaktiga påståenden3 om sidans innehåll från en viss herr Mike Goorman. När felet påpekas kom istället mer konstigheter och krav4. Vidare så ignorerade Goorman mina frågor och såg till att spärra min domän extra snabbt när mitt svar inte behagade honom5. Mitt arbete med domänen var därmed bortkastat. Ingen större grej men jag valde ändå att blogga om det hela (numera borttaget) och att se till att posten visades överst i sökresultaten för sökningar på ”mike goorman”.

Några månader senare får jag ett nytt mail från herr Goorman där han skriver att de omgående kommer att aktivera domänen utan något av de tidigare kraven. Min blogg nämns inte i det här läget. Domänen aktiveras igen och allt är åter frid och fröjd. Inte helt oväntat kontaktas jag dock igen och man ber mig att plocka bort blogginlägget. Så här långt hade advokaterna skött sig bra. De hade åtgärdat det ursprungliga problemet och bett mig att plocka bort den negativa informationen från nätet.

Men sedan rörde de till det genom att använda ett knep som verkar vara vanligt bland advokater som är verksamma på nätet. Helt plötsligt fick jag mails från två olika advokater på samma firma. De försökte sätta större press på mig6. Som pricken över i’t kunde Mike Goorman inte heller låta bli att skicka ett litet litet hot:

Believe me, I do not wish to escalate this matter… -Mike Goorman

Mike Goorman har rätt i att han inte vill eskalera. Han skulle nämligen bara riskera en Streissand-effekt; att den negativa informationen sprids ännu mer som en direkt följd av att man försöker få bort den med hot eller stämningar.

Nog om Mike Goorman, näste man till rakning är…

Johan Ripås

Dokument inifrån: Pälsjägarna

Så kallad Google-städning har kommit på mode och inom kort visar SVT dokumentären ”Du är Googlad” (Sänds 22 mars). I dokumentären försöker Johan se till att den som googlar namnet ”Johan Ripås” i första hand ska få se Johans egna sidor om sig själv. Det handlar alltså om samma problem som i fallet med Mike Goorman där man vill få bort problematisk information från sökresultaten. Men om det inte går att få den negativa informationen bortplockad så försöker man istället fylla upp sökresultaten med egna sidor med tillrättalagd information.

I fallet Johan Ripås handlar det främst om två kraftigt negativa sidor. Dels ett blogginlägg av Alex Schulman som anklagar Johan för att ha använt både kreativ klipp-teknik och lögner för att få till intressant innehåll till sin dokumentär Knarkfeber (Ej på nätet men finns en till synes död torrent här). Och sedan ytterligare en artikel finns information om att Johan ska ha använt ett liknande upplägg för att få till en intervju till dokumentären Pälsjägarna. Det ser även ut som att man har städat bort kritik från Wikipediainlägget om Johan Ripås från ett IP på SVT. Se diskussionen på Wikipedia här och det ursprungliga wikipediainlägget här.

Jag är inte ensam om att konstatera att Johans främsta problem inte är att folk skriver negativt om honom, utan att de faktiskt verkar ha fog för att göra just detta. Just när googlestädningen började ge resultat har någon börjat länka till de två negativa artiklarna, och prompt puttat upp dem till sökresultatets första sida igen.

Ytterligare ett lite lättsammare fall är…

Unni Drougge

Unni Drougge skrev om sökmotorkonsulter i en krönika på IDG. Krönikan innehåller medvetna eller omedvetna sakfel7, spetsar till8 och provocerar på ett sätt som är vanligt bland kolumnister som annars har svårt att synas. Att göra såhär brukar bland sökmotoroptimerare kallas för ett länkbete eller möjligtvis trollande. Det handlar helt enkelt om att koka ihop något som får tillräckligt mycket uppmärksamhet för att andra bloggare eller skribenter spontant ska länka till länkbetet. Unni Drougge har till 100% lyckats här och det är bara att ta av hatten för ett framgångsrikt verk.

Unni Drougges Krönika raljerar sedan vidare och skriver att någon kommer att bli arg och registrera unnidrougge.net. Även denna provokation går hem och mycket riktigt är det någon som anonymt registrerar domänen och skapar sidan. Sidan visar sig dock vara ett harmlöst länkbete i sig (vilket denna artikel faller för), men visar ändå på hur snabbt och enkelt man kan sätta upp en anonym sida i någon annans namn.

En rolig egotripp

Eftersom min webbplats om sökmotoroptimering just nu ligger först när man söker efter just ”sökmotoroptimering” så måste jag dock ge henne rätt i ett av många annars så märkliga påståenden, nämligen:

Ironiskt nog kanske det enda sökord som ger rättvisa träffar är just ”sökmotoroptimering”.

Johanna Sjödin

Samtidigt visar exemplet hur enkelt och snabbt det skulle kunna vara vara gjort att verkligen skapa problem liknande det som har drabbat Johanna Sjödin; En annan person med samma namn har en blogg som skrämmer folk, och detta har skapat problem för den först nämnda Johanna Sjödin.

Avslutningsvis

Exemplen ovan är ändå relativt snälla, sakliga och använder inte några riktiga fulheter. En tillräckligt uppretad sökmotoroptimerare skulle dock kunna skriva helt uppdiktade saker under sitt alteregos namn. Han kan skapa fejkade artiklar med mycket kompromenterande innehåll och lägga upp dem på sajter som ser helt pålitliga ut. Debattartiklar, bloggar och foruminlägg som trycks upp i sökresultaten skulle kunna bli en veritabel mardröm att handskas med.

Fotnötter

1. Sökmotortoptimerare. En person som ser till att synliggöra en webbplats eller specifik sida i Googles sökresultat.
2. Länkar. De länkar som man klickar på för att gå till webbplatsen som de pekar till. En sida som många andra sidor länkar till rankar oftast bland de första sidorna i Googles sökresultat.
3. Exempel på felaktiga påståenden från Mike Goorman, med förklaring.

As you know, World of Warcraft is a trademark registered by Blizzard Entertainment Inc

Domänen innehåller inte trademarket ”World of Warcraft”.

Furthermore, Blizzard declares in their general terms and conditions, that the sale of gold and the use of power-leveling services violates their terms of use and the end user license Agreement and they regularly take action to appropriate measures to punish violations

…we would like to verify that you are entitled by Blizzard Inc. to use the domain name you have registered and furthermore to sale wow-gold and offer power-leveling services.

Här skriver Mike Goorman att min sajt säljer guld och power leveling. Ingetdera säljs på sajten. Att Blizzard regelbundet skulle ge sig på de domänägare som faktiskt säljer guld eller power leveling är också ett påhitt.
4. Mer konstigheter från Mike Goorman.

You have the possibility to exchange the admin-c by giving us the full contact data (name, address, phone, email) of a person with a place of general jurisdiction in Germany. Please also provide us with a copy of his identity card.

Min tyska partner ville inte skicka en kopia av sitt idkort och det är inte ett krav för att registrera .de-domäner.
5. Mike Goorman Spärrar domänen.

since we do not expect further sufficient response from you by the set deadline, we will deactivate the domain immediately.

6. Schollmeyer & Rickert taktik för att sätta större press: Två olika advokater på samma firma kontaktar mig parallellt. Det här är en vanlig taktik när advokater försöker övertyga sajter att plocka bort oönskat innehåll.
7. Unni Drougge sakfel:

Länkade jag dit skulle de länka till min blogg. Om hundra personer länkar till en pokersida länkar den vidare till en länkfarm som länkar tillbaka.

Det är lite som att märka ord, men i det här fallet länkar pokersidan inte till länkfarmen. Det är en småsak men visar änd att Unni inte förstår det hon skriver om.

…de skriver att jag äter bajs och sedan skriver in mitt namn många gånger i metataggen, titeltaggen och kategoritaggen. Då blir det i stället den sidan som dyker upp om man söker på Unni Drougge.

Att skriva en sak många gånger i metataggen (vilken metatagg?) och titeltaggen gör inte att sidan kommer högre. Någon så kallad kategoritagg finns inte överhuvudtaget.
8. Unni Drougge spetsar till:

Därför pågår ett krig mellan seo och Google.

Google själva uppmuntrar faktiskt sökmotoroptimering. Det går inte att dra allt över en kam.

Därför får hon alltid som hon vill

David Olofsson — Thu, 19 Jan 2012 12:12:15 +0000

Han vill gå och se på fotboll. Hon vill gå på konsert. De vill gå tillsammans. Vilket av alternativen väljer de?

Utan att hävda statistisk signifikans så har vi alla någon gång observerat hur par tenderar att göra det som just hon vill göra, och det hela drivs ofta igenom med argumentet att det är bäst för båda att göra just det hon vill göra. Det här spelet förklarar varför dramatiska personer ofta får som de vill och vilken strategi som kan användas för att jämna ut oddsen.

Könskriget

Anders och Anna planerar att gå ut tillsammans under kvällen. Anders vill se en fotbollsmatch och Anna vill gå på konsert. Men båda vill hellre gå tillsammans än var för sig.

Varje person får 3 poäng om de går tillsammans till evenemanget de helst vill se, 1 poäng om de går till den andra tillställningen tillsammans, och 0 poäng om om de inte går tillsammans.

Här listas de olika möjligheterna:

		Anders
		Konsert	Fotboll
Anna	Konsert	3, 1	0, 0
Anna	Fotboll	0, 0	1, 3

Frågan är vad som nu händer.

Möjlighet 1: Konsert eller fotboll

Än så länge är spelet enkelt och det är enkelt att se vilket drag som är bäst att göra, baserat på den första spelarens drag.

Så här tänker Anders:

Om Anna väljer att se på fotboll så går han också på fotboll och får 3 poäng istället för 0 poäng från konserten.
Om Anna väljer att gå på konserten så kanske Anders inte kommer att få en perfekt kväll men följer ändå med och får 1 poäng istället för 0 poäng.

Anders försöker helt enkelt gissa sin motspelares drag och följer efter.

Anna resonerar exakt likadant. Hon vill vara tillsammans med Anders så hon väljer det alternativ som hon tror att han kommer att välja.

Utgången blir att båda går på fotboll eller att båda går på konsert.

Nash-jämnvikt uppnås eftersom varken Anna eller Anders har något att vinna på att ensam byta strategi, utan måste göra det tillsammans med sin partner för att tjäna på strategibytet. Detta gäller om någon av dem i förtid känner till den andres beslut. Exempelvis är trafikriktningen i Nash-jämvikt, antingen följer alla vänstertrafik eller så följer alla högertrafik, någon medelväg är inte möjlig eftersom det ger lägre poäng till samtliga spelare.

Detta förutsätter att spelarna kan gissa vilken strategi de andra spelarna kommer att välja. Ett exempel där spelarna inte har någon aning om medspelarnas drag är trafiken i vissa tredjevärldenstäder. Där kör alla hur som helst och ett tredje equilibrium uppnås eftersom ingen tjänar på att välja varken högra eller vänstra sidan. Därför fortsätter alla att singla slant varje morgon för att avgöra om de ska köra på vänster eller höger sida på väg till jobbet just den morgonen.

Stockholm
Spelarna samarbetar och alla tjänar på att välja höger sida

Dhaka
Spelarna kan inte enas och ingen tjänar på att välja en särskild sida

Auckland
Spelarna samarbetar och alla tjänar på att välja vänster sida

Vad som är bra med detta är att båda tjänar på att samarbeta i sin strategi. Dessvärre finns det fortfarande två likvärdiga utgångar och det går fortfarande inte att förutsäga om de kommmer att välja fotbollen eller konserten.

Men det finns fler möjligheter att lägga till i spelet.

Möjlighet 2: korrelerad jämvikt

Om spelet upprepas, som det ofta gör i ett förhållande, så finns det en bra kompromiss som både Anders och Anna skulle vinna på att komma överrens om. Varje gång de står inför ett liknande scenario skulle de kunna singla slant. Över tid skulle utgången jämna ut sig och båda skulle få 2 poäng i genomsnitt.

Om Anders och Anna singlar varsin slant så skulle de istället få i snitt 1 poäng per spel. I ett sunt förhållande finns kompromisser och parterna väljer den korrelerade jämnvikten.

Men den excentriska flickvännen tolererar inte detta. För att få som hon vill använder hon en annan strategi.

Möjlighet 3: Ändra på spelreglerna

Anna vill verkligen gå på konserten och hon vill övertyga Anders att det är bäst även för honom att gå dit. Ett alltför vanligt scenario från verkligheten.

Här är en drastisk strategi som hon kan använda sig av: Hon tar fram en hundralapp från sin handväska och låter meddela:

Anders, jag vill verkligen gå på konserten. Och om jag tror att det ens finns en möjlighet att vi inte går dit, skulle det driva mig till vansinne. Jag skulle bli tvungen att distrahera mig själv med att elda upp den här hundralappen.

Jag går till rummet bredvid för att fundera på saken. Knacka på när du har valt fotbollen eller konserten. Men tänk på vad som är bäst för oss båda!

Anna har introducerat en ny strategi i spelet som kallas för elda upp pengar. I det här spelet väljer hon först om hon eldar upp hundralappen eller inte, och sedan väljer båda spelarna till vilket evenemang de ska gå.

Att elda upp hundralappen kostar en poäng för Anna. Hur kommer det här spelet att utveckla sig?

Nu skapar vi en stor matrix med alla valmöjligheter och analyserar den.

Anna har två drag att utföra: hon kan elda upp hundralappen eller inte, och hon kan gå på fotboll eller på konsert. Hennes val finns representerade till vänster i matrixen.

Anders har också två val att göra. Hon måste välja vad han ska göra om Anna eldar upp hundralappen, och vad han ska göra om hon inte eldar upp den. Låt oss förkorta Anders val av ”om hon eldar upp pengarna går jag till konserten, och om hon inte eldar upp pengarna går jag på fotboll” och så vidare.

Matrixen ser ut som följande:

		Anders
		Konsert oavsett om hon eldar upp pengarna eller inte	Fotboll om hon eldar upp pengarna, annars konsert	Konsert om hon eldar upp pengarna, annars fotboll	Fotboll oavsett om hon eldar upp pengarna eller inte
Anna	Behåll pengarna, Konsert	3, 1	3, 1	0, 0	0, 0
	Behåll pengarna, Fotboll	0, 0	0, 0	1, 3	1, 3
	Elda upp hundralapp, Konsert	2, 1	-1, 0	2, 1	-1, 0
	Elda upp hundralapp, Fotboll	-1, 0	0, 3	-1, 0	0, 3

Möjligheten att Anna både behåller pengarna och går på fotboll inte konsistent med de nya reglerna som hon just har introducerat så den kan strykas. Tack vare hotet att bränna hundralappen har hon sett till att hon inte kan få några poäng alls genom att gå på fotboll. Båda spelarna inser detta och avskriver detta från matrixen.

		Anders
		Konsert oavsett om hon eldar upp pengarna eller inte	Fotboll om hon eldar upp pengarna, annars konsert	Konsert om hon eldar upp pengarna, annars fotboll	Fotboll oavsett om hon eldar upp pengarna eller inte
Anna	Behåll pengarna, Konsert	3, 1	3, 1	0, 0	0, 0
	Behåll pengarna, Fotboll	0, 0	0, 0	1, 3	1, 3
	Elda upp hundralapp, Konsert	2, 1	-1, 0	2, 1	-1, 0
	Elda upp hundralapp, Fotboll	-1, 0	0, 3	-1, 0	0, 3

Genom att addera poängen i de återstående kolumnerna så ser vi att Anders möjlighet att gå på konsert oavsett om hon eldar upp pengarna eller inte ger 2 poäng. De följande kolumnerna ger 1, 1 respektive 0 poäng.

Vi ser också att Annas strategi att behålla pengarna och gå på konsert är hennes starkaste strategi med 6 poäng gämfört med de andra raderna som ger 2 eller 0 poäng.

		Anders
		Konsert oavsett om hon eldar upp pengarna eller inte	Fotboll om hon eldar upp pengarna, annars konsert	Konsert om hon eldar upp pengarna, annars fotboll	Fotboll oavsett om hon eldar upp pengarna eller inte
Anna	Behåll pengarna, Konsert	3, 1	3, 1	0, 0	0, 0
	Behåll pengarna, Fotboll	0, 0	0, 0	1, 3	1, 3
	Elda upp hundralapp, Konsert	2, 1	-1, 0	2, 1	-1, 0
	Elda upp hundralapp, Fotboll	-1, 0	0, 3	-1, 0	0, 3

Resultatet är följande: Equilibrium uppnås genom att Anna låter bli att elda upp hundralappen och går till konserten, och Anders går till konserten oavsett om Anna eldar upp sina pengar eller inte. Saken behöver inte ens diskuteras, och Anders har inget att vinna på att ens föreslå fotbollen som en möjlighet i framtiden.

De går tillsammans till konserten, precis som Anna ville! Som en bonus har hon dessutom övertygat både sig själv och Anders att Anders har valt att gå på konserten för bådas bästa. Anna fick som hon ville för att hon hotade att elda upp sin hundralapp. Men hon behöver faktiskt aldrig elda upp den.

Att elda upp sina pengar som strategi i det verkliga livet

Det här spelet påminner om hur bortskämda tonåringar agerar i verkligheten. De förstör inte alltid för sig själva eller sin omgivning. De behöver bara hota att göra det och spela sura för att tvinga andra till att göra som de vill.

Man kan även tänka sig att att ett icke uttalat hot (eller uppfattat hot) att göra slut eller vägra sex. Detta skulle ge båda spelarna minuspoäng men de olika möjligheterna och utgången förblir densamma. Lägg dessutom till att i över 70% av förhållanden och äktenskap är det mannen upplever sig ha mer att förlora på skiljsmässa eller att någon gör slut. Det ger en situation där Anna får minuspoäng ifall hotet utförs, men Anders får ännu mer minuspoäng. Anders strategi att alltid följa med på konserten blir då ännu mer ”fördelaktigt” i relation till de andra strategierna.

Vidare så tolkas alltför ofta förmågan att förstöra för sig själv eller säga ”my way or the highway” som en styrka. Det ger ju ett sken av att vara orädd och kompromisslös, vilket ofta backas upp av underliggande resurser. Oräddhet betraktas (särskilt av kvinnor) därför som en mycket attraktiv egenskap, vilket förklaras inom evolutionärpsykologin. Tvärtemot vad vår kulturella uppfostran försöker lära oss så är vi alla attraherade av en viss grad av hänsynslöshet och kompromisslöshet.

Det är inte en slump att klassens värsting som trotsar läraren och riskerar kvarsittning också är poppis bland tjejerna. Detta är även en omständighet som gör att relationer där en part är hänsynslös ofta pågår längre än de borde.

En annan egenskap som gör att vissa personer är beredda visa samma hänslöshet för att få sin vilja igenom är vad som på evolutionspsykologi-språk kallas för ”sense of entitlement”. Det innebär att man har en känsla av att förtjäna att få sin vilja igenom. Att det helt enkelt är ens rättighet att få det man vill ha. Även detta är en egenskap som gör att personen uppfattas extra attraktiv i ett förhållande eftersom den indirekt antyder att personen är något alldeles extra. Fenomenet beskrivs utförligare i posten om egoism kontra egocentrism.

Hur Anders kan försvara sig

Anders har några olika möjligheter för att slå tillbaka.

Han kan hota med att elda upp egna pengar i förebyggande syfte, vilket kan få Anna att se spelet från Anders synvinkel och sluta upp med sin småaktighet.
Den bästa strategin i verkliga livet är troligtvis att dra tillbaka uppmärksamheten han brukar ge till Anna så fort hon börjar med sitt drama. Detta förutsatt att han anser sig vara i en position stark nog att spela maktspel. Alltså den absoluta motsatsen till vad de flesta pojkvänner gör, och det skulle även underförstått visa att han är beredd att spela ut den mest dramatiska strategin som följer:
Han kan avsluta spelet en gång för alla. Det händer att bortskämda personer växer upp och ändrar på sig, men det är en fråga om hur snabbt och om det är värt ansträngningen.

det finns säkert sätt att handskas med destruktiva personer, men det bästa är för det mesta att inse att det inte är värt mödan och besväret. Att göra slut och avsluta spelet är det mest uppenbara valet, men som spelet ovan illustrerar, räcker det oftast med att ge ett sken av att vara kapabel till att göra slut.

När FBI stormade in i studentrummet

David Olofsson — Wed, 18 Jan 2012 13:51:03 +0000

In English

Jag hade suttit uppe och studerat till klockan 3 på natten inför en tenta i skapande musik på Umeå Universitetet. Okristligt tidigt, klockan 6 på morgonen, öppnade någon dörren till mitt studentrum där jag låg och sov. På den tiden låste jag aldrig dörren eftersom detta var en lugn plats i norra Sverige. I dörröppningen stod en stor man i civila kläder med ett allvarligt ansiktsuttryck.

Jag vaknade men låg kvar i sängen. Han sa ”Du vet nog varför vi är här!” på ett hårt sätt som jag senare förstod bara var teater. Jag sa nej och han sa att han var från den svenska IT-brottsroteln. Bakom honom kom ytterligare två svenska poliser från den lokala polisenheten i Umeå, även dem civilklädda. Sist in kom en man i svart kostym och slips, som senare introducerades som en specialagent David Black, från FBI.

Jag var fortfarande lugn när de bad om tillstånd att låta FBI-agenten komma in i rummet och ställa frågor. Husrannsakanordern för mitt studentrum omfattade tydligen inte ge honom.

På tal om det så var husrannsakningsordern undertecknad av James von Reis, en åklagare som har blivit en offentlig person efter att ha tagit på sig ett flertal uppmärksammade IT-fall i Sverige. Han är ondskan personifierad. Djävulen går jorden. Jag ska ladda min vattenpistol med heligt vatten och spruta ner honom med det.

Hur som helst så visste jag att jag inte hade något att vara orolig för och sa att visst han kan komma in. En av poliserna från Umeå-polisen visade en pistol och FBI-agenten visade sin badge. Jag blev inte imponerad. Okej Okej, det var ganska coolt att se en FBI-badge bli flashad som på film. Agenten som sådan var dock inte i lika cool som Fox Mulder.

Jag insisterade på att jag inte visste varför de var där. Till slut förklarade polisen från IT-brottsroteln att jag var under utredning, misstänkt för att ha hackat en av amerikanska militärens emailservrar. På den tiden var mitt studentrum proppfullt med datorer, syntar och böcker. Poliserna verkade vara säkra på sig själva och att de hade hittat hackern. Vi väntade i ungefär en halvtimme på mitt rum innan vi skulle åka ner till polisstationen. När jag gick upp ur min säng för att klä på mig hoppade nästan en av poliserna på mig. Hon trodde nog att jag skulle börja slåss eller försöka springa därifrån.

När jag fått på mig lite kläder visade jag agenten från FBI min studioutrustning. Han var besviken över att jag inte ens hade något lösenord på mina datorer. Men jag var inte särskilt bekymrad över att göra honom besviken.

Förhörsprotokoll

Senare samlade de ihop mina datorer och vi åkte ner till polisstationen. Jag föreställde mig att jag skulle berätta för mina barnbarn om hur jag hämtades till polisstationen som en blixt från klar himmel. Det kändes helt overkligt. Tyvärr försäkrade poliserna mig om att det inte var en dröm. De höll dock med om att hela historien kommer att bli något att berätta för mina barnbarn.

Väl nere på polisstationen satte de mig först på ett kontor tillsammans en inspektör som satt och vände på papper. De sa att jag kunde vänta där eftersom det inte fanns något behov att låsa in mig.

Jag var väldigt trött efter bara 3 timmars sömn så jag satte mig bekvämt och la upp benen på en annan stol. Detta gjorde den äldre polisen upprörd. Jag kände för att be honom dra åt helvittan eftersom det var polisen som jävlades mig och inte tvärtom. Men det hade inte tjänat något till att bråka med en polis som inte visste något om mitt fall annat än att han skulle vara barnvakt åt mig på sitt kontor.

Efter att ha fått en helt ok frukost på kontoret lät de meddela att utredningen behövde mer tid och att jag skulle låsas in på häktet. Jag var tvungen att byta om till fängelsekläder och mina grejer samlades ihop och skrevs upp av en uttråkad vakt. Han gav mig en nyfiken blick när han såg i papprena att jag var häktad misstänkt för dataintrång. Och en andra titt när han noterade innehållet i min plånbok och skrev ner att där fanns en kondom. Varför han tyckte att det var anmärkningsvärt vill jag inte veta. Jag föredrar att inte tänka på vad de håller på med bakom väggarna till ett häkte.

Åklagaren lägger ner fallet

De placerade mig i en liten cell med en TV men det fanns inget intressant att titta på. Polisen hade också sagt att de hade besökt mina föräldrars hus. Jag ville ringa min mamma för att lugna ner henne. Jag visste att hon skulle oroa sig. Jag ville bara ringa och säga till henne att det fanns inget hon behövde oroa sig för. Det fick jag inte göra, men de lät mig skriva ett brev (som jag aldrig fick tid att skicka).

Ett par timmar och en lunch senare kom polispatrullen till cellen. Jag sa att jag inte har tid för det här och de sa att det hela tog längre tid än väntat. Nu var det dags för förhör. De frågade mig om jag ville ha en advokat men jag sa att det behöver jag inte. De frågade igen om FBI-agenten fick vara närvarande och jag sa; visst, varför inte? Återigen frågade de om FBI-agenten kunde ställa frågor till mig direkt på engelska. -Visst, sa jag.

Så fort poliserna insåg att jag inte skulle erkänna något så började de se mer och mer uttråkade ut. De slutade också spela tuffa så vi kunde prata på ett avslappnat sätt. Och de hade glömt redan från början att dämpa belysningen i rummet och blända mig med en stark skrivbordslampa.

Ett roligt sidospår var under förhöret när FBI-agenten letade igenom alla mina CD-skivor. -Du har stavat ”porn” felaktigt sa han och höll upp en CD med en klassisk Jenna Jameson-film. Jag förklarade att på internet stavas det ibland ”pr0n”. -Jaha, sa han, på samma sätt som de stavar ”warez”?

De frågade om någon av mina bröder kunde ha gjort dataintrången, men jag sa förstås att jag litade på dem och att de inte skulle kunna ha gjort något sånt. Jag insåg nu att de förmodligen skulle förhöra mina bröder också. Men tydligen tydligen stämde våra berättelser ihop, precis som jag visste att de skulle göra. Även om vi hade gjort något, skulle vi åtminstone ha snackat ihop oss om det, eller hur? De förklarade också att jag var den huvudmisstänkte eftersom jag var den äldste brodern och jag hade flyttat hemifrån först.

Sen berättade jag för dem att en person som hade varit huset där vi tidigare bodde har hållit på med den här sortens saker. Den personen gick i samma klass som min yngsta bror. Och jag ville inte att de skulle krångla med min bror. Jag fick veta att det påstådda dataintrånget var genomfört med min fars modem-konto. Det här var på den tiden då man ringde upp och skapade en anslutning via det vanliga telenätet. De hävdade att det fanns bevis för att hackingen skulle ha utförts från huset tidigt på morgonen. De insisterade dock inte vidare när jag sa att det vore omöjligt. I slutet av förhöret hade de redan gett upp fallet och jag släpptes.

Nästa dag på Universitetet möttes jag av många nyfikna blickar. Det visade sig att min klasskompis hade sagt till hela klassen att jag missade tentan på grund av att jag satt i ett förhör med FBI. Det roliga var att de inte riktigt kunde veta om jag verkligen hade gjorde det eller inte. Allt var bra och normalt igen, förutom att polisen fortfarande hade lagt vantar på mina datorer. Det var svårt att förbereda mig inför den kommande konserten utan min hemmastudio och andra datorer. Men det gick bra ändå.

P.S. Det visade sig att jag hade ett alibi. Det verkar som att jag låg inne på militärtjänst som brandman vid tiden för brottet … Eller gjorde jag?

Så här ”paxar” du Ditt namn i Google

David Olofsson — Wed, 18 Jan 2012 13:07:22 +0000

Vill Du komma överst på Ditt namn när någon googlar det? Har någon skrivit något elakt om Dig och det visas i Googles sökresultat? Här visas hur Du lätt kan ”paxa” Ditt namn och se till att Du själv kan välja vad som finns att läsa om Dig.

Det hela är faktiskt ganska enkelt. Det bästa är att registrera ett eget domännamn som jag har gjort. Men man kan även registrera sig hos en gratis bloggtjänst såsom Blogger eller WordPress. Se då till att bloggen har samma namn som Du och att bloggens webbadress också innehåller hela Ditt namn.

När Du väl har skapat Din sida så skriv så mycket som möjligt på den och se till att inkludera Ditt namn flera gånger i texten. Nästa steg är att se till att andra sajter länkar till Din sida. Det här är lite knivigare men en guide över hur Du kan få länkar till Din sida finns här.

Du kan även skapa fler sidor om Dig själv. Skapa ett konto på Newsmill och skriv kommentarer. Skriv en Pressrelease om Dig själv på MyNewsDesk. Skapa en Googleprofilsida. Mikroblogga om Dig själv på Bloggy. Skapa ännu fler bloggar om Dig själv.

Vissa bloggar har gjort så att dess kommentarslänkar inte räknas (rel=”nofollow” i länk-taggen). Du får alltså inte särskilt värdefulla länkar genom att kommentera på dessa. Exempel är WordPress och Blogger. Använd guiden som nämns ovan för att vara säker på att Du verkligen får meningsfulla länkar.