Your browser (Internet Explorer 7 or lower) is out of date. It has known security flaws and may not display all features of this and other websites. Learn how to update your browser.
X

Tjafsa inte med SEO-snubben

-Fallen med Mike Goorman, Johan Ripås, Unni Drougge med flera-

Det kan vara riskabelt att tjafsa med en SEO-snubbe. Det blir allt vanligare att arbetsgivare eller potentiella kärlekspartners kollar upp Dig på nätet. Samtidigt kan vem som helst som behärskar sökmotoroptimering snabbt och enkelt förstöra för Dig. Helt anonymt kan SEO-snubben göra att du aldrig får den där arbetsintervjun eller att tjejen/killen du dejtar aldrig hör av sig igen. Den här bloggposten kommer att visa hur snabbt och enkelt det är för en kunnig sökmotoroptimerare1 att ställa till med problem för ett företag eller en person som man ogillar. En sökmotoroptimerare som jobbar med länkar2 behöver inte ens ta sig tid att blogga om sin nemesis. Det kan räcka att knuffa upp redan existerande sidor i sökresultaten. Allt detta helt anonymt och ospårbart.

Så kallad rykteshantering på nätet är fortfarande ett relativt nytt fenomen. Men som rapporteras av DN och SvD så kollar fyra av tio rekryterare upp dig på nätet och at sociala medier kan kosta dig jobbet. Till och med Arbetsförmedlingen skriver att sociala medier blir allt viktigare i rekryteringen.

Nedan kommer några exempel på fall där personer har ”tjafsat med SEO-snubben”.

Mike Goorman

För att göra en lång historia kort så lyckades en tysk advokat vid namn Mike Goorman reta upp mig rejält för ett par år sedan. Jag hade just inhandlat en tysk domän. En sajt skapades på domänen och allt var frid och fröjd. Sen kommer det ett förskrivet mail med felaktiga påståenden3 om sidans innehåll från en viss herr Mike Goorman. När felet påpekas kom istället mer konstigheter och krav4. Vidare så ignorerade Goorman mina frågor och såg till att spärra min domän extra snabbt när mitt svar inte behagade honom5. Mitt arbete med domänen var därmed bortkastat. Ingen större grej men jag valde ändå att blogga om det hela (numera borttaget) och att se till att posten visades överst i sökresultaten för sökningar på ”mike goorman”.

Några månader senare får jag ett nytt mail från herr Goorman där han skriver att de omgående kommer att aktivera domänen utan något av de tidigare kraven. Min blogg nämns inte i det här läget. Domänen aktiveras igen och allt är åter frid och fröjd. Inte helt oväntat kontaktas jag dock igen och man ber mig att plocka bort blogginlägget. Så här långt hade advokaterna skött sig bra. De hade åtgärdat det ursprungliga problemet och bett mig att plocka bort den negativa informationen från nätet.

Men sedan rörde de till det genom att använda ett knep som verkar vara vanligt bland advokater som är verksamma på nätet. Helt plötsligt fick jag mails från två olika advokater på samma firma. De försökte sätta större press på mig6. Som pricken över i’t kunde Mike Goorman inte heller låta bli att skicka ett litet litet hot:

Believe me, I do not wish to escalate this matter… -Mike Goorman

Mike Goorman har rätt i att han inte vill eskalera. Han skulle nämligen bara riskera en Streissand-effekt; att den negativa informationen sprids ännu mer som en direkt följd av att man försöker få bort den med hot eller stämningar.

Nog om Mike Goorman, näste man till rakning är…

Johan Ripås


Dokument inifrån: Pälsjägarna

Så kallad Google-städning har kommit på mode och inom kort visar SVT dokumentären ”Du är Googlad” (Sänds 22 mars). I dokumentären försöker Johan se till att den som googlar namnet ”Johan Ripås i första hand ska få se Johans egna sidor om sig själv. Det handlar alltså om samma problem som i fallet med Mike Goorman där man vill få bort problematisk information från sökresultaten. Men om det inte går att få den negativa informationen bortplockad så försöker man istället fylla upp sökresultaten med egna sidor med tillrättalagd information.

I fallet Johan Ripås handlar det främst om två kraftigt negativa sidor. Dels ett blogginlägg av Alex Schulman som anklagar Johan för att ha använt både kreativ klipp-teknik och lögner för att få till intressant innehåll till sin dokumentär Knarkfeber (Ej på nätet men finns en till synes död torrent här). Och sedan ytterligare en artikel finns information om att Johan ska ha använt ett liknande upplägg för att få till en intervju till dokumentären Pälsjägarna. Det ser även ut som att man har städat bort kritik från Wikipediainlägget om Johan Ripås från ett IP på SVT. Se diskussionen på Wikipedia här och det ursprungliga wikipediainlägget här.

Jag är inte ensam om att konstatera att Johans främsta problem inte är att folk skriver negativt om honom, utan att de faktiskt verkar ha fog för att göra just detta. Just när googlestädningen började ge resultat har någon börjat länka till de två negativa artiklarna, och prompt puttat upp dem till sökresultatets första sida igen.

Ytterligare ett lite lättsammare fall är…

Unni Drougge

Unni Drougge skrev om sökmotorkonsulter i en krönika på IDG. Krönikan innehåller medvetna eller omedvetna sakfel7, spetsar till8 och provocerar på ett sätt som är vanligt bland kolumnister som annars har svårt att synas. Att göra såhär brukar bland sökmotoroptimerare kallas för ett länkbete eller möjligtvis trollande. Det handlar helt enkelt om att koka ihop något som får tillräckligt mycket uppmärksamhet för att andra bloggare eller skribenter spontant ska länka till länkbetet. Unni Drougge har till 100% lyckats här och det är bara att ta av hatten för ett framgångsrikt verk.

Unni Drougges Krönika raljerar sedan vidare och skriver att någon kommer att bli arg och registrera unnidrougge.net. Även denna provokation går hem och mycket riktigt är det någon som anonymt registrerar domänen och skapar sidan. Sidan visar sig dock vara ett harmlöst länkbete i sig (vilket denna artikel faller för), men visar ändå på hur snabbt och enkelt man kan sätta upp en anonym sida i någon annans namn.

En rolig egotripp

Eftersom min webbplats om sökmotoroptimering just nu ligger först när man söker efter just ”sökmotoroptimering” så måste jag dock ge henne rätt i ett av många annars så märkliga påståenden, nämligen:

Ironiskt nog kanske det enda sökord som ger rättvisa träffar är just ”sökmotoroptimering”.

Uppdatering: min sajt ligger inte längre etta.

Johanna Sjödin

Samtidigt visar exemplet hur enkelt och snabbt det skulle kunna vara vara gjort att verkligen skapa problem liknande det som har drabbat Johanna Sjödin; En annan person med samma namn har en blogg som skrämmer folk, och detta har skapat problem för den först nämnda Johanna Sjödin.

Avslutningsvis

Exemplen ovan är ändå relativt snälla, sakliga och använder inte några riktiga fulheter. En tillräckligt uppretad sökmotoroptimerare skulle dock kunna skriva helt uppdiktade saker under sitt alteregos namn. Han kan skapa fejkade artiklar med mycket kompromenterande innehåll och lägga upp dem på sajter som ser helt pålitliga ut. Debattartiklar, bloggar och foruminlägg som trycks upp i sökresultaten skulle kunna bli en veritabel mardröm att handskas med.


Fotnötter

1. Sökmotortoptimerare. En person som ser till att synliggöra en webbplats eller specifik sida i Googles sökresultat.
2. Länkar. De länkar som man klickar på för att gå till webbplatsen som de pekar till. En sida som många andra sidor länkar till rankar oftast bland de första sidorna i Googles sökresultat.
3. Exempel på felaktiga påståenden från Mike Goorman, med förklaring.

As you know, World of Warcraft is a trademark registered by Blizzard Entertainment Inc

Domänen innehåller inte trademarket ”World of Warcraft”.

Furthermore, Blizzard declares in their general terms and conditions, that the sale of gold and the use of power-leveling services violates their terms of use and the end user license Agreement and they regularly take action to appropriate measures to punish violations

…we would like to verify that you are entitled by Blizzard Inc. to use the domain name you have registered and furthermore to sale wow-gold and offer power-leveling services.

Här skriver Mike Goorman att min sajt säljer guld och power leveling. Ingetdera säljs på sajten. Att Blizzard regelbundet skulle ge sig på de domänägare som faktiskt säljer guld eller power leveling är också ett påhitt.
4. Mer konstigheter från Mike Goorman.

You have the possibility to exchange the admin-c by giving us the full contact data (name, address, phone, email) of a person with a place of general jurisdiction in Germany. Please also provide us with a copy of his identity card.

Min tyska partner ville inte skicka en kopia av sitt idkort och det är inte ett krav för att registrera .de-domäner.
5. Mike Goorman Spärrar domänen.

since we do not expect further sufficient response from you by the set deadline, we will deactivate the domain immediately.

6. Schollmeyer & Rickert taktik för att sätta större press: Två olika advokater på samma firma kontaktar mig parallellt. Det här är en vanlig taktik när advokater försöker övertyga sajter att plocka bort oönskat innehåll.
7. Unni Drougge sakfel:

Länkade jag dit skulle de länka till min blogg. Om hundra personer länkar till en pokersida länkar den vidare till en länkfarm som länkar tillbaka.

Det är lite som att märka ord, men i det här fallet länkar pokersidan inte till länkfarmen. Det är en småsak men visar änd att Unni inte förstår det hon skriver om.

…de skriver att jag äter bajs och sedan skriver in mitt namn många gånger i metataggen, titeltaggen och kategoritaggen. Då blir det i stället den sidan som dyker upp om man söker på Unni Drougge.

Att skriva en sak många gånger i metataggen (vilken metatagg?) och titeltaggen gör inte att sidan kommer högre. Någon så kallad kategoritagg finns inte överhuvudtaget.
8. Unni Drougge spetsar till:

Därför pågår ett krig mellan seo och Google.

Google själva uppmuntrar faktiskt sökmotoroptimering. Det går inte att dra allt över en kam.

Comments

  1. Mycket underhållande läsning måste jag säga. Grymt imponerad. Vet du hur lagarna ser ut när det kommer till att skapa hemsidor om företag eller bara vanliga människor? Hemsidorna jag syftar på innehåller absolut inga hot eller dylikt utan enbart syftet att ranka över dom riktiga sidorna med vettig information.

    • Jag har själv velat kolla upp det där ordentligt, men har fortfarantde inte full koll. Som jag har förstått det så kan det vara olagligt att skriva negativt om en person även om det som skrivs är sant(!)

      Ifall man skaffar ett utgivartillstånd till sin skrift på Internet så blir man dock helt plötsligt grundlagsskyddad och får publicera namn utan problem. Då gäller inte PUL, dina källor får skydd samt mynigheter får inte försöka försvåra din publicering (Detta har dock hänt ändå).

      Jag har förstått det som att man bara kan råka ut för problem ifall man far med osanning när man väl har utgivartillståndet. För att kunna få bli ansvarig utgvare måste man dock bo i Sverige så det är tyvärr inte ett alternativ för mig.

      • Det där med utgivartillstånd blir att kolla upp. Har alltid trott endast tidningar kan ha det men där hade jag fel. Ett likt problem för mig har nyligen dykt upp och efter talat med en jag känner som kan lite juridik så borde det inte alls vara mot någon lag att skriva om något företag, eller person så länge det inte motarbetar företaget (ifall jag förstod han rätt så att säga) och där stämmer det du säger med att så länge det inte är negativt får man säga vad man vill. Skruvat i min mening men säkrast hålla sig inom lagens ramar. :)

  2. Intressant, detta pekar på att fler bör så tidigt som möjligt ta kontroll över sitt eget sökresultat. Exempelvis har någon redan registrerat prinsessanestelle.se

    • Att ta kontroll över sitt sökresultat är såklart bra, men svårt för en vanlig dödlig att göra något mot ett proffs som har hundratals siter att länka från eller trycker på några knappar och skapar automatiserat länkbygge. Den typen av skräplänkar fungerar ju utan tvekan i sådana här sammanhang.

      • Hej David, tack för intressant artikel.

        Särskilt sökmotoroptimerarnas makt är något som behöver debatteras, något jag inte berör i dokumentären Du är googlad.

        Du har också rätt, om jag är en skitstövel, ska jag ha skit. Nu är jag förstås inte rätt person att bedöma den saken :).

        Däremot vill jag säga att ”googlestädningen” naturligtvis är mer en pedagogisk övning, eftersom det ligger en inbyggd motsättning i att göra en sådan städning och samtidigt berätta för eventuella motstädare att man gör det (du just nu då). Hade vi åskådliggjort med någon annan skulle din bloggpost istället ha handlat om denne. Just därför kände att jag att det var lämpligare att testa på mig. För frågan är viktig att lyfta.

        Hälsningar från Kenya
        Johan Ripås

  3. Älskar sådana här artiklar! Gjorde själv en liknande kupp för ett år sedan. Jag blev felbehandlad i vården och såg till att äga sökmotorerna på sökningar som rörde en hel gren. Nu har utövarna fått problem med patienter som oroligt frågar om det ena och det andra och snart hoppas jag de inser de att efterfrågan inte ser ut på samma sätt längre. (Naturligtvis var allt jag skrivit styrkt av vetenskapliga undersökningar skrivna av andra men som var svåra för svenskar att hitta.)
    Där fick dom! ;)

Trackbacks

  1. […] Problemet är bara att sökmotoroptimering mycket väl skulle kunna användas i motsatt syfte. Professionella sökmotoroptimerare besitter idag en enorm makt. Denne har makt att helt eller delvis kontrollera vilken information som människor kommer mötas av då man googlar en viss mening eller fras. Potentiellt skulle sökmotoroptimering kunna användas i utpressningssyfte alternativt för att skada fiender eller personer som man ogillar. Att mucka gräl med sökmotoroptimerare kan bli kostsamt, om du tvivlar på detta rekommenderar jag dig att läs denna text om Johan Ripås. […]

  2. […] har skrivit en del och går nu igenom de olika faser som processen har gått igenom David Olofsson skriver kul om den SEO-kunniges makt i vissa situationer Michael Bingmert redogör pedagogiskt för vad han gjorde för att driva upp […]

*